|
Albatron PX845PEV |
![]() |

Tack till Network technical AB för recensionsexemplaet.
Företaget
tog ett stort steg genom att arbeta fram en ny
företagsprofil, byta
namn och att anställa ett flertal personer som tidigare arbetat på Gigabyte.
Det första man lanserade var bland annat kort
baserade på KT333
vilket säger något om hur färskt
företaget är.
De har inga moderkort som är äldre
än så, alltså
endast en ynka generation tillbaks.
Något man har satsat stenhårt på är att lansera sig, sina produkter och att väcka uppmärksamhet. Bland annat så har man kort som de lovar skall klara överklockning utöver det vanliga. Ord som kanske var lite väl överdriva i början men som efterhand fått allt mer fotfäste då Albatrons produkter blivit bättre och bättre.
Hur har det då stått till med Albatrons forna produkter? I början så var det inte så mycket mer än standard obereonde av vad Albatron påstod. Men alla är vi barn i början. Dock så har produktutvecklingen varit minst sagt intressant, på mindre än ett år så har man gått från moderkort bara strax över det normala till fullfjädrade kort för överklockning med RAID, SATA, funktioner som heter duga och mycket annat. När det gäller grafikkorten har man ett par mycket trevliga kort. På senare tid har man även lanserat silverpläterade kort.
Detta till trots är Albatron fortfarande ett ungt företag i dessa sammanhang, vi skall idag ta en titt på en av deras minstingar, PX845PEV.
PX845PEV är ett tämligen litet och enkelt kort baserat på 845PE och är därmed ett kort till P4 med stöd för DDR333 (PC2700) och likaså stöd för kommande funktionen HyperThreading.
Jag kommer ej att nämna alla specifikationerna här utan endast de viktigaste. För ytterligare specifikationer besök Albatrons produktsida här.
Övrigt är:
Till detta kommer en liten egenskap för Albatron, nämligen att man garanterar en busshastighet på 166 MHz (eller 667 MHz om man talar Intel).
Det som följer med i paketet är:
Notera att man skickar med enkla och bra manualer, däribland en klisterlapp med alla byglar och kontakter på moderkortet. Perfekt att klista inne i sitt chassi så att man slipper ha manualen tillhands om man skall göra något.
Notera att modellen vi testade är utan integrerat nätverkskort. PRO-varianten har ett nätverkskort från 3com vilket är ett trevligt val.
Vad
är det då som är nytt med
"PE"-serien jämfört med 845E och 845G? Svaret är i
stort sett ingenting,
endast stödet för DDR333 har tillkommit
och med tanke på att VIA och SiS redan har ett inofficiellt stöd för DDR400 så är Intel sent ute.
845PE har ingen integrerad grafikdel vilket 845G och 845GE har. När det gäller 845GE så är det faktiskt en skillnad till förutom stödet för DDR333, nämligen den integrerade grafiken. Här har man höjt hastigheten från 200 till 266 MHz.
Vi börjar med att kika på designen och funktionerna på moderkortet. Moderkortet är till att börja med väldigt enkelt och saknar det mesta gällande extrautrustning. Det finns inte någon integrerad grafik eller RAID samt att det endast har "endast" fem PCI-platser. Det enda som det kan skryta om är tre minnesplatser och integrerat AC97-ljud med stöd för sex kanaler.
Moderkort idag följer trenden att ha mycket integrerat; SerialATA, Firewire, extra USB-portar, integrerat nätverkskort, ljud med mera är nästan så gott som standard på många av korten idag. Förutom att det bidrar till ett ganska så högt pris så får det säkert många gamla PC-användare att rynka på näsan och skräckfyllt minnas hur det var med integrerat förr i tiden.
Kort
sagt så var det ofta väldigt negativt
med integrerat. Det beror
på att man oftast fick offra något
för att kunna integrera.
PCI-portar, AGP-portar och annat fick ge vika
för att man på
ett kostnadseffektivt sätt skulle få
så mycket integrerat
som möjligt. Tyvärr så tog man i
samma veva bort alla
möjligheter att uppgradera. Till råga
på allt var det
som man integrerade ofta av usel kvalité
samt att man med nöd
och näppe kunde bli av med
"skräpet". Ville man byta/ersätta
något så var det enklare att mäkla
fred i mellanöstern
än att stänga av det som satt
integrerat.
Då kan vi fråga oss hur det är idag. Idag är situationen betydligt ljusare. Ibland kan det hända att det krånglar med att saker och ting förblir installerade men för det mesta så kan man stänga av det integrerade enkelt i BIOS. Dessutom så tar det integrerade oftast inte någon av de förr så dyrbara expansionsplatserna i form av AGP och PCI. Om jag får säga det själv så är det rätt imponerande att kunna ha 8 IDE, 10 USB, FireWire och LAN samtidigt som man har 1 AGP och 6 PCI-platser (ni som tyckte att det där var endast en samling förvirrande ord är förlåtna).
Den senaste trenden är alltså att ha så mycket som möjligt integrerat, och priset man får betala för det är idag rimligt, både när det gäller kvalité och pris. Dock så verkar det numera som att man ibland sätter likamedstecken mellan saknade funktioner och dåliga moderkort. Saknar ett moderkort alla dessa finesser så är det en budgetlösning som inte är värd sitt namn.
Vi skall kika på ett kort som bryter mot trenden och levereras så enkelt som det kan bli. Det enda som finns integrerat är ett ljudkort.
PX845PEV är tillsynes ett ganska så enkelt moderkort utan många synliga finesser. Det första som slår en är att moderkortet är ganska så litet med dagens mått mätt. Eftersom man inte har funktioner så som RAID med mera har man kunnat skära ned på bredden en hel del. När det sedan är dags att montera kortet så slås man dessutom av att det är aningen kortare än normalt. Eftersom kortet har "endast" fem PCI-platser så har man helt sonika minskat ned aningen på höjden av kortet.
Om
vi börjar med I/O-enheterna. Det vill
säga sådant som
USB-portar, skrivarport och liknande på
baksidan av kortet så
följer man standardformatet vilket gör
att man inte behöver
någon annan plåt där. På
modellen med integrerat
LAN så placeras den porten ovanför de
två USB-kontakterna
där det normalt skall finnas en ledig plats.
Moderkortet stödjer
totalt sex USB-kontakter men endast två
av dem finns fastmonterade. Vill man använda resten så
måste man skaffa
kontakterna själv eftersom de ej medföljer moderkortet. Det
finns uttag på moderkortet för detta
ändamål vilket
gör att man kan få anpassade
lösningar så som man
själv vill ha. Dock hade vi gärna sett
att fyra portar fanns
på bakstycket av moderkortet eller att man i
vart fall fick med
en ytterligare kontakt för detta
ändamål. Kontakterna
på moderkortet sitter ganska så
långt "fram"
på moderkortet vilket underlättar om man
vill ha dem fram på
chassit.
Flyttar vi oss till området runt processorn så ser vi att det är helt befriat från ATX-kontakten från nätaggregatet. Här hittar vi istället den smidigare 12V-kontakten som man nog måste säga är ett krav att P4-moderkort har idag. Nedanför processorsockeln hittar vi nordbryggan på vilken man har placerat en tämligen stor kylfläns som är passivt kyld. Att ha aktiv kylning på nordbryggan bör ses som ingen annat än negativt när tillverkarna gör det själva på grund av att komponenterna då oftast är av bedrövlig kvalité. Vill man ta loss kylflänsen så är det tämligen enkelt. Under kylflänsen hittar vi den "gummiliknande" pasta som måste värmas för att formas ordentligt. Det ordnar sig efterhand som man använder datorn. En lösning som detta är i stort sett standard och det är i vart fall bättre än ingen pasta alls.
Till
höger om processorn hittar vi tre
minnesplatser vilka kan hantera
upp till två GB. Kom ihåg att plats 2
och 3 är delade
vilket innebär att de minnen man använder
där måste
vara enkelsidiga för att båda platserna
skall kunna användas
samtidigt. Enkelt sagt så är det bara
att titta på sina
minnen och se efter om det sitter kretsar på
bara ena sidan eller
på båda sidorna. Notera att om man har
ett långt grafikkort
så hamnar fästena för minnena
oerhört nära grafikkortet.
I så fall måste man ta ut grafikkortet
för att kunna
arbeta med minnesplatserna.
Aningen åt höger hittar vi ATX-kontakten. Placeringen är näst intill perfekt även om den eventuellt hade kunnat vara längre upp. Dock så lyckades vi i de två chassin vi testade med så gott som helt gömma undan kabeln så att den inte var ivägen på något sätt.

Längre ned hittar vi IDE-kontakterna. Placeringen av dessa är rätt bra även om vi hade föredragit om de hade varit längre ned. Har man ett stort grafikkort så som Geforce 4 Ti4600 så får man helt klart problem med att det är trångt här. Rundade kablar hjälper betydligt. I detta området blir det lite trångt och rörigt med ATX-kontakt, IDE-kablar, minnen och grafikkort men å andra sidan så får man allt samlat på ett ställe samt att man lätt kan gömma undan fula kablar.
Går vi vidare till AGP och PCI-portar så är det inte så mycket att orda om. Dock bör det nämnas att man dels har en strömkälla för fläktar väldigt bra placerad ifall man vill ordna egen kylning för grafikkortet samt att fasthållningsmekanismen för grafikkortet var väldigt enkelt och lätthanterlig. Längst ned i chassit så kommer det att bli en ledig plats eftersom kortet saknar en sjätte PCI-plats och där är det tänkt att man skall ha USB-uttag.
Längs hela nederkanten så har man försett moderkortet med ett rikt urval av kontakter vilka till stor del är väldigt trevliga. Dock så förundras vi över placeringen av floppy-kontakten. Den sitter i stort sett under sista PCI-porten och det är faktiskt den sämsta placeringen vi har sett hittills på något moderkort. Med hjälp av en ganska så lång rundad kabel så var detta visserligen inga problem men gissningsvis så har de flesta inte den möjligheten. Å andra sidan så kan faktiskt vi försvara placeringen aningen. Disketter är på utdöende och ett mycket bättre alternativ är att köpa en USB-enhet med flashminne, alltså en så kallad Thumbdrive eller liknande. I vår synvinkel har disketten äntligen fått en värdig efterföljare tack vare dessa enheter.

Längs kanten nedtill hittar vi USB-kontakter, IR-kontakter och CD-audio men även så finner vi S/PDIF in och ut här. Inga kablar och liknande medföljer men möjligheterna finns. Dessutom hittar vi en intressant kontakt där man kan flytta fram AUDIO-kontakterna till fronten. Så istället för att ha dem baktill så kan man genom att använda dessa få alla uttag i fronten på lådan. Placeringen av alla dessa kontakter är aningen tveksam men jämfört med att ha dem mitt på moderkortet så är det så bra som det kan bli. Man slipper i vart fall fula kablar som hänger överallt.
Något
som är negativt dock är att man har
lött fast BIOS-kretsen
på moderkortet. Skulle man drabbas av virus
eller en felflashning
så är risken stor att man kan vinka
adjö till sitt moderkort
istället för att byta ut kretsen eller
sätta dit ett extraBIOS.
För de flesta är detta inget problem men
för några
få olyckliga kan detta betyda ett nytt
moderkort.
Slutligen vill vi nämna att moderkortet är utrustat med ett AC97-ljudkort från Realtek vilket klarar upp till sex högtalare. Detta genom att man kan välja mellan att ha vissa av kontakterna antigen som "Audio in" eller "Audio ut". Ljudkortet är inte mycket att skryta om men det duger för det mesta. Förväntar man sig inga underverk från det så duger det fullgott.
I övrigt så är moderkortet tämligen välgjort och genomtänkt. Som alltid finns det vissa brister men överlag tycker vi att man har lyckats göra en bra design med ett bra upplägg. Moderkortet har dessutom en förföriskt mörkblå färg som tilltalar oss på 64bits en hel del. Albatron skall ha bra betyg för att man lyckats undvika alla kabelhärvor som lätt blir.
Moderkortet använder sig av ett BIOS från Phoenix-Award. Ett ovanligt men inte så dumt val. Det absolut vanligaste är Award eller AMI numera. Dock så är det som man märker i slutändan egentligen bara skillnader i design.
I BIOS så hittar vi allt som vi förväntar oss att hitta. Inget att klaga på förutom eventuellt att man inte kan ställa in om man vill köra i AGP 1X, 2X eller 4X.
Letar vi oss vidare så hittar vi överklockningsfunktionerna samt inställningarna för vilken hastighet minnet skall gå i. Här hittar vi en liten godbit och det är att man kan utnyttja 3:4 inställningen i alla hastigheter. Normalt så är det den inställningen som gör att vi kan köra med PC2100 (133 MHz på minnet) när man kör i 100 på busshastigheten. Normalt skall det alternativet försvinna när man kommer upp över 133 men nu är det kvar. Det betyder att vi kan köra aningen snabbare på minnet än vad PC2700 är (DDR333). Som sig bör kan man ändra CAS-latency på minnet.
Alltså kan man i praktiken välja mellan PC2100, PC2700 och PC2800 om man håller sig till standardhastigheterna. För överklockaren betyder detta möjligheter till tämligen extrema minneshastigheter.
När det gäller överklockning så erbjuder moderkortet på en VCORE upp till 1.85V, faktiskt lite mer än vad vi rekommenderar att man kör på. AGP-spänningen kan ändras till blygsamma 1.6V och minnet kan ändras upp till 2.8V. Något blygsamma värden men som vi ser senare så visade de sig ge goda resultat.
Vi utförde alla tester på följande system.
Moderkorten som testades
Minnet kördes alltid i DDR333/PC2700.
Eftersom Albatron garanterar att moderkortet fungerar i en busshastighet på 166 MHz (666) så testade vi även att överklocka till denna hastighet. Kom ihåg att processorn kan hindra för att nå denna gräns.
Sisoft Sandra 2002
Om vi börjar med att titta på bandbredden i
SiSoft Sandra
så ser vi följande.

Epox 845G har en liten men betydelselös marginal. Dock blir vi förvånade över att resultatet för Albatron faktiskt sjunker när vi ökar från 133 till 166 i busshastighet.
3D Mark 2001
Vi går raskt vidare till 3DMark.

Här hamnar poängen för Albatron 162 under vad Epoxet får. Inte någon betydande mängd men det är vad vi fick återkommande och skillnaden är noterbart stor. Överklockningen gav en hel del poäng till. Räknar man i procent så fick man 8.5% extra vilket vi som en sidnotering vill påpeka att det är för lite för att det skall märkas. För att märka en tydlig prestandaförbättring bör man ligga på drygt 15%. Här begränsar grafikkortet en hel del vilket hämmar våra resultat.
PC Mark 2002
PC Mark 2002 kan man debattera om men för att
testa hårdvara inom
samma familj duger det utmärkt så
länge man struntar i
hårddisktestet. Vi börjar med CPU-testet.
Här får Albatron faktiskt en betydande fördel med nära 500 poäng, resultatet förblev detsamma för oss även om vi hade förväntat oss mer lika värden. Här är det första gången som vi de en massiv förbättring av att överklocka processorn från 2.26 GHz till 2.82 GHz.
Vi går vidare till minnestestet.

Här vinner Albatron aningen med 100 poäng i PC Mark får nog sägas vara inom felmarginalen. Vi kan konstatera att PC Mark gillade den ökade busshastigheten betydligt mer än vad SiSoft Sandra gör.
För att sammanfatta testresultaten så kan vi säga att moderkortet presterar som sig bör. Det överraskar inte men det gör oss ej heller besvikna.
Albatron har som ett försäljningsargument att kortet är utmärkt att överklocka samt att de garanterar att det fungerar i en busshastighet på 166 MHz. Vi är böjd att hålla med på dessa punkter då överklockningen faktiskt har gått smidigt och att 166 MHz uppnåddes utan minsta problem. För att nå 166 MHz har vi använt en P4 2.26 överklockad till 2.82 GHz och en ökning av spänningen till processorn som var blygsam. Vi ökade från 1.5 till 1.6 på Vcore.
Däremot så har vi funderingar på hurvida kortet är bra att använda när man skall över 166 MHz i busshastighet. Vi hade problem vid 170 MHz och över, för det mesta så kunde vi inte ens starta i dessa hastigheter. Någon enstaka gång så gick det bra att starta med 173 i busshastighet och det fungerade utmärkt ända tills man startade om. Det kan vara vår processor som bråkar, det kan vara moderkortet. Våra misstankar ligger dock på moderkortet.
I försöken att överklocka så bekantade vi oss med Albatrons "Watchdog". En funktion som gör så att om man överklockat för långt och datorn är instabil i uppstarten så startar den automatiskt om i standardläge. Definitivt en trevlig funktion men efter ett tag så är den tämligen irriterande. Visserligen så slipper man krypa in under bordet och tömma BIOS-inställningarna via en bygel men tyvärr så är det inte bara inställningarna för busshastighet och Vcore med mera som går till "defaultläge". Nej, faktiskt så nollas alla inställningarna man har gjort. Så efter varje misslyckad överklockning så får man rota runt i BIOS och stänga av, ändra och få det så som man vill ha det. Ganska så irriterande i längden faktiskt.
Då finns de betydligt bättre lösningar där datorn startar upp i "safe mode" så att säga med alla inställningar kvar men inaktiva tills man startat om igen.
När det gäller spänningen till processor och minnen så har man lyckats med att leverera ett stabilt kort. Vcore ligger visserligen runt 1.45 (normalt är 1.5V)och liknande men detta kan vara en felmätning. Moderkort är långt ifrån exakta när det gäller saker som detta. Vad som är viktigare är att spänningen är stabil och det är den. Mycket tack vare 12V-kontakten.
I våra tester så gick det bra att använda ett nätaggregat på 300W likväl som ett 550W. Det svagare nätaggregatet gav lite lägre värden men inga förändringar eller onormala resultat.
När det gäller minnen så räckte 2.8V långt, Vårt Kingmax PC2700 som inte klarade DDR 400 med 3.1V på Epox moderkort gick utmärkt att köra i 400 MHz med 2.8V på Albatrons kort. Det var då med minnesinställningarna 2.5-3-3-7. Att köra med DDR333 i 2-2-2-5 gick även det utmärkt.
Notera att vi uppnådde DDR400 (PC3200) genom överklockning då moderkortet ej har stöd för dessa hastigheter oöverklockat.
För att sammanfatta texten något kortare än det jag har skrivit ovan så är moderkortet ett enkelt, tämligen väldesignat och kompetent kort. Överklockning och liknande är inte revolutionerande men definitivt inte någon svaghet för kortet. Vissa saker är lite udda placerade på moderkortet men för det mesta så kan man lätt hitta fördelen med detta.
Moderkortet
är snyggt, det har funktionerna man
behöver och priset är
minst sagt rimligt med tanke på
överklockningsmöjligheterna.
Negativt är att vi är osäkra
på hur det klarar 170
MHz och över på busshastigheten samt att
PCI-platserna endast
är fem till antalet. Just eftersom det är
utan alla finesser
så är det bra att ha de där extra
platserna. Dessutom
känns det att Albatron är nya på
marknaden genom små
detaljer som inte har någon egentlig
betydelse. Det är snarare
så att man märker det i
"finslipningen" av kortet
lite. Efter att ha installerat kortet så
får man gå
in och kika i BIOS för att ändra så
som man vill ha det.
Exempelvis på de senaste korten från
Epox så var allt
bra från början när vi testade.
Totalt sett så är ändock kortet så som man vill ha moderkort. Enkelt förvisso men det fungerar som det skall och möjligheterna med att bygga ut och liknande är goda. Albatron har gett oss ett riktigt billigt kort som ger oss mycket valuta för pengarna. Det är få kort som exempelvis är så kompetenta inom överklockning inom denna prisklassen.
Moderkortet beräknas kosta cirka 1100 kronor i butik och versionen med integrerat nätverkskort går på aningen mer.
| Fördelar | Nackdelar |
| Litet och smidigt | "Endast" fem PCI |
| Bra överklockningsmöjligheter | Tveksamhet vid hög FSB |
| Klarar höga minneshastigheter | Inga USB-portar medföljer |
| Snygg färg | BIOS nollställs vid överklockning |
| Bra integrerat LAN på PRO- modellen | Trångt vid AGP och minnesplatser |
| Stabilt och snabbt | |
| Bra manual och komponentkarta | |
| Billigt! |